Köttskatt - har Anders Borg rätt?

Det har lyckats undgå mig nästan hela dagen, men idag så kläckte Jordbruksverket ur sig ett förslag på köttskatt för att minska den svenska köttkonsumtion. Ett intressant smakprov från rapporten innehåller bland annat att 44% av allt kött vi äter är importerat, vilket betyder att man kan undvika att slå sig på kycklingbröstet för de svenska djurlagarna. Intressant läsning i sin helhet dock. Jordbruksverket har i samband med detta t.o.m. skapat en site som heter Köttguiden, som läskunniga människor kan rekommenderas att ta sig en närmare titt på. Som smakprov bjuder experten bakom Köttguiden på en sammanfattning om köttdilemman (t. ex. bra för miljön samtidigt som det är dåliga villkor för djuren) i dagens DN.

I självgodhetens namn skulle jag faktiskt kunna påstå att rapporten innehåller ungefär samma sak som jag kläckte ur mig häromveckan, fast kanske lite mer fokuserad på just foder och med ännu mer text. De avslutar t.o.m. sin sammanfattning med

"Slutligen bör köttkonsumtionen sättas i relation till annan konsumtion som boende, resande och shopping, som också behöver förändras i en mer hållbar riktning." 

vilket känns lite galet. Precis samma självklara punkter som jag tog upp. Oscar Wilde beskrev det som "när folk håller med mig får jag alltid en känsla av att jag har fel", men då jag inte hört några rykten om en global flygstrejk känner jag att jag har mitt på detta torra fortfarande. Men ändå, en myndighet som är med på banan! Detta är klart mer än man kan säga om t.ex. Trafikverket (Förbifart Stockholm), Tillväxtverket (Grand Hotel-middag) och en massa andra offentliga verksamheter. Duktig facebook-like på det!

Det är nästan så att jag blir lite skrämd av att jag håller med en myndighet så pass mycket som jag gör i det här fallet, men turligt nog så har vi en regering som inte visar upp några direkt behov för att implementera bra förslag (jag har länge undrat över hur Mazlov skulle beskriva regerings behovstrappa - är det enbart omval som gäller, eller finns det mer? Höga pensioner?). Eller "bra förslag" kanske är att ta i, Anders Borg har faktiskt en poäng när han gällande köttskatt säger:

"En särlösning på köttområdet tror jag inte är bra."

Nej, punktbeskattningar kan jag hålla med om är lite dumma eftersom den ökar byråkratin på ett byråkratiskt sätt och sätter onödiga käppar i vägen för en fungerande marknad. I nuläget har vi dock ingen fungerande marknad, då jordbruket inte behöver hålla alla sina kostnader - som oljebolagen, fast inte riktigt på samma nivå. Att förbjuda saker rakt av brukar dessutom vara att öppna för en svart marknad och även om tanken på en skäggig gubb iklädd blottarrock med köttstycken i fodret lockar fram ett leende hos mig, tror jag inte att det är den bästa vägen att gå. Men som jag brukar älta - vi måste dra ner våra utsläpp på något vänster, så på något sätt måste vi dra oss i kragen.

Det är då enligt mig mycket bättre att angripa utsläppen vid själva källan, dvs djuren i sig i det här fallet. En teoretiskt ganska enkel lösning skulle vara att man som bonde skulle få betala en årlig summa som motsvarar miljökostnaden för att hålla djuren vid liv, en skatt som börjar om ett år och stegrar sig upp till den satta nivån på kanske fem års tid så att marknaden hinner anpassa sig något. Detta skulle naturligtvis också medföra en del trasslig byråkrati (fast de håller väl redan räkningen på alla kalvar som föds?), men räkna får känns ändå som en traditionell byråkratsyssla som kan skapa lite jobb åt folk som klarat sig igenom en utbildning utan att förstå någonting av själva utbildningen.

Naturligtvis skulle detta betyda att mat blev dyrare - för det är dumt att föda upp djur som man går med förlust på - men det var också lite av poängen. För politikerna är detta dock högst olämpligt, då just ökade matkostnader är väldigt impopulärt i ett samhälle med ökande ekonomiska skillnader, då detta skulle kunna få de mindre bemedlade att i större grad vilja ha en förändring mot just de ökande skillnaderna. Därför skulle det säkert gå att komma runt detta med hjälp av EU:s fantastiskt luriga jordbruksbidrag (är det någon som vet hur de fungerar egentligen?), så att folket får sitt bröd och håller sig lugnt. Och därmed skulle ingen skada vara skedd och heller ingen poäng uppnådd, precis som det ska vara i svensk politik.

Samma finansminister som tidigare får dock ett antal minuspoäng av mig när han i samma intervju kläcker ur sig:

"Vi har en koldioxidskatt och den fungerar väl."

Detta kan naturligtvis vara ett felcitat och det korrekta citatet skulle i sådana fall sluta "..den fungerar, väl?", men det låter inte som en mening Borg skulle yttra medvetet. Naturligtvis kan man tycka att den fungerar väl (som i väl = bra), men i sammanhanget "begränsa koldioxidutsläppen" står den sig rätt klent. Man kan som exempel titta på en tre år gammal rapport från Trafikverket (se graf nedan), men det känns inte som de styrmedel vi har riktigt biter igenom så vasst som de mål politikerna satt upp.

Svenska utsläpp från trafiken, indexerade med år 2004 som 100.

Utöver det säger Wikipedia följande om koldioxidskatten:

"De skattepliktiga bränslena är bensin, olja, gasol, naturgas, kol och koks. Även hushållsavfall som förbränns för uppvärmning är skattepliktigt. Man räknar därvid att hushållsavfallet innehåller 12,6 viktprocent fossil energi. Skatten används som ett ekonomiskt styrmedel med syftet att minska användningen av fossil energi."

Detta betyder alltså att den inte täcker utsläpp av metan, lustgas eller avskogning. Det vill säga den missar rakt av 1/3 av de globala utsläppen. Så inte nog med att koldioxidskatten inte verkar få ner utsläppen från trafiken, den missar mer eller mindre allt som har med köttets utsläpp att göra. Men den fungerar... väl?

Nej, tur är det att vi har ministrar som inte riktigt förstår/bryr sig, för annars skulle vi ju behöva göra någon sorts förändring.